Ikons och Cut City på Debaser igår.

Det var två bra gig på Debaser igår. Ikons krautade loss och det lät skönt och bra även om ett par låtar lät lite halvfärdiga i mina öron. Bra stuns på Spacemen 3-liknande sista låten.

Cut City gjorde inget Chameleonsfan besviket. Sångaren påminde lite om Michael Hutchense i sina vita byxor, men det störde inte. Bandet pumpade på bra och höll uppe en fin intesitet. Jag tyckte kanske att konserten var lite kort, men det kan man ju se som ett bra betyg också.

Cut City på Debaser Malmö 24/8

Missa inte Cut City och Ikons imorgon fredag på Debaser. Det verkar bli en het kväll. Jag ser framför mig både monotoni och lätt melankoli. Smaskens.

Two Lone Swordsmen: Wrong Meeting II

Two Lone Swordsmen har i år släppt två plattor: Wrong Meeting och Wrong Meeting II och de är bägge utgivna på deras eget bolag Rotters Golf Club. Den förra har jag inte hört (den kom endast ut på vinyl), men den senaste är en riktig rökare. Plattan innan, From the Double Gone Chapel, kom 2004 och kändes mer som ett försök att ta sig ur en tvångströja än som ett album gjort i spelglädjens tecken. Det mest anmärkningsvärda på den är en mustig version av Gun Clubs gamla snusklåt "Sex Beat".
På Wrong Meeting II känns det som om bandet är helt avslappnat och befriat från krav att prestera eller låta rock. Nu flyter och böljar det på ett fantastiskt sätt. Från det sugande gunget i första låten "Mountain Man" till den mörka post-punk-doftande avslutningen med "If you lose control of yourself (you give it to somebody else)" så är det topp-kvalitet. Många låtar sätter sig på hjärnan med hjälp av goa gubbiga gitarriff och inget fel i det. Det funkar mycket bra. "Born bad, born beautiful" är just nu favorit. Het rekommendation.

Geiom och Mombus

Hoppsan, jag slumrade visst till.
Det finns en ny mix av vår vän Geiom att ladda ner från Barefiles. En bra mix, med en fin blandning av gammalt och nytt dubstep. Lyssna och tjut.
Om dubsteppen inte faller i smaken så kanske det funkar bättre med ett album med en elektronika-artist från Murmansk; Mombus. Hans album, La Printemps en Octobre, är ett fint exempel på att det går att göra glad musik utan att behöva halka på bananskal. Jo det finns lite melankoliska drag i några låtar och det förstärker bara intrycket av god stämning i det övriga materialet.

Digital Mystikz, Mala vs Coki

Det är ibland ganska märkligt att lyssna på de enskilda artisterna från en duo. Digital Mystikz har i och för sig inte gjort sådär väldigt mycket tillsammans, och även en hel del av materialet som getts ut under namnet Digital Mystikz har haft en klar låtskrivare; antingen Coki eller Mala. Men i vilket fall som helst får jag i alla fall lust att börja jämföra och värdera insatserna från de inblandade. I fallet DM känns det som om det är Mala som står för utvecklingen och de spännande ljudexperimenten. Ett lysande exempel är den senaste tolvan Lean Forward där främst baksidans fantastiska Learn hittar ännu ett sätt att svänga dubstep på. I jämförelse med den känns Coki's Red Eye-tolva mer som en studie i wobblande bas och kanske lite fattigare på nya idéer. I och för sig så växer den sig sakta in och Coki är ändå mycket bra på det han gör, så det blir ändå ingen dussinprodukt. Jag är i alla fall lite undrande över varför det mest är Mala som släpper tolvor på deras bolag DMZ, medan Coki släpper sitt material lite varstans.

Ugandas bästa mash

Sen som få hittar jag till slut bloggen som tillhör DJ Earlybird, Uganda's finest mashed potatoes. Där finns hur mycket hur roliga mash-ups som helst. Min favorit just nu är Diana Ross vs. Dead Kennedys i Too Upside Down To Fuck. Lyssna, ladda ner och gör även dina vänner glada alternativt galna.

Big A little a eller Aa

Det dyker upp nya band i mitt synfält som intresserar mig. Ett av dem är Aa (big a little a) och de har nyligen släppt en platta som är alldeles förtjusande och heter gAame. På albumet dunkas det på trummor och stönas och skriks på ett sätt som får mig att tänka på Liars senaste och utmärkta album Drums not dead. Emellertid finns här även en del popmelodier i en del låtar och annat som gör att det ändå låter personligt. Ta en titt och lyssna.