En not i nätet

Det bästa sättet att lära sig vad dubstep är, är att lyssna på det. Helst på hög volym på en klubb. För dem som behöver ett uppslagsverk för att göra saker begripliga och verkliga finns det här. En sorts enkel sammanfattning som kanske inte säger så mycket, men ändå.
För den som vill läsa lite om grime och dess tidiga historia finns det här en artikel från mars i år i Pitchfork. Bra skriven om än kanske lite tjatig.

Killing Joke inställt, men Scary på gång.

Det känns lite trist att meddela att Killing Joke ställt in sin turné i Skandinavien och därmed inte spelar på Loppen i Köpenhamn på söndag. Jag hade sett fram emot det ett tag nu. Det lämnas ingen förklaring till det hela heller. Den kontinentala delen av turnén går av stapeln som beräknat, vilket gör det ännu svårare att svälja. Men det får man väl göra.
Å andra sidan finns det en möjlighet att skölja ner besvikelsen med valfri dryck och dessutom göra det till musik. Det är nämligen dags för ännu en kväll med Scary som DJ på Tempo Bar och kök. Som vanligt kommer det att spelas en hel del nya tolvor från England, med skruvade ljud och spikade beats och det kanske till och med slinker med en eller annan sågande Scary-låt. Det hela utspelar sig på Torsdag kväll och börjar kring 21.30 och håller på till det stänger. Väl mött!

Dub Selector het action...

Måste lämna en liten länk för alla som är intresserade av dub och interaktiva websidor. Det var länge sedan jag hade så roligt på nätet.

kolla in Dub Selector !

Hoppas att ni har kul.

Någonting för helgen...Plasticman !

Det var en dålig dag att bli dålig i magen igår. Problem spelade på Bodoni och jag kunde inte gå dit. Det kändes lite sunkigt, men livet går vidare.
För den som vill ha något lite upplyftande för helgen rekommenderar jag en mix-CD med Plasticman. Jag har lyssnat en hel del på den de senaste dagarna och den gör mig på väldigt gott humör. Plasticman har en egen blog, som heter Hard Graft, där han meddelar nyheter om uppträdanden och mixar han gjort. Länken till den senaste mixen finns här. Musiken är Grime. I alla fall om man ska lyssna till vad Plasticman själv säger på diskussionsforumen han varit på.
Ett bra diskussionsforum för dubstep är (hör och häpna) Dubstep. För den oinvigde kanske det känns rörigt, men för den intresserade finns en massa tips och svar på frågor man kan ställa sig. Forumet drivs av musikintresserade och stämningen är väldigt lugn och trevlig.

Intervju med The Fall

Jag kan inte låta bli att nämna det. En lång intervju med The Fall i Pitchfork. Det verkar som om den kommande plattan kan vara bra.
Coolaste citatet : "If it's me and your granny on bongos, then it's a Fall gig" (Mark E Smith angående ständiga byten av medlemmar i The Fall.)

Vad gör Rat Scabies nuförtiden?

Jo, trummisen från det klassiska punkbandet "The Damned" söker efter den heliga graalen. Tro't om ni vill, men han verkar faktiskt ganska seriös med sin strävan. Intervju med de två författarna till boken finns här. Passa gärna på att kolla runt på Fortean Times hemsida. Det finns en hel del underhållande och fascinerande material att ta till sig eller inte. En av mina personliga favoriter är artikeln om inpelningar av röster i tomma rum. Tyvärr måste man registrera sig som användare för att komma åt att läsa den.

Månaden inom Grime ; Pitchfork

Martin Clark (som även har sin Blackdown-blogg) skriver en gång i månaden om grime/dubstep i amerikanska internetmagasinet Pitchfork. Hans diskussion om dialekter inom grime lämnar mig visserligen lite mer förvirrad än jag var innan, men det är i alla fall intressant läsning. Pitchfork är ett av de mer seriösa och insatta musikmagasin som finns på nätet och vill man ha lite koll på vad som händer på den amerikanska oberoende scenen så är det väl värt ett besök.
I övrigt vill jag bara säga att jag inte länkar plattor till Juno records för att jag vill att ni ska köpa era plattor därifrån (även om det är en bra affär), utan för att det finns en bra lyssningsfunktion där. Det är enkelt att klicka på låtarna och få höra en snutt på en och en halv minut eller något liknande. Det går även utmärkt att spara dessa filer för senare lyssning.

Modeselektor: Hello Mom !

Jag har under den senaste veckan lyssnat en hel del på Modeselektors platta Hello Mom! och låtit mig förföras. Det flyter på mellan låtarna och trots ljudens egentliga skevhet så är det ändå i grund och botten en ganska behaglig elektronisk (ska-jag-våga-säga-det) dansmusik.
Modeselektor består av två tyska killar som kallar sig "szary" och "gernot", men låt inte det störa dig. Bandet har funnits i ca 10 år men Hello Mom! är deras debutalbum. Det jag gillar mest med skivan är kombinationen av det nära, nästan fysiskt närvarande komplexa och påträngande, ljudet och den enkelhet och "flow" som musiken ändå ger känsla av. Samtidigt finns det en respektlöshet och lekfullhet som kittlar mig glad.
Bland låtarna har jag för tillfället fastnat för inledande "Dancing Box feat TTC", stötig elektronika med fransk rap, instrumentala "Hasir" som har en doft av både orient och Orbital och "Silikon feat Sacha Perera" som får mig att tänka på M.I.A och sangria.
http://www.modeselektor.com/
http://www.bpitchcontrol.com/

Bilder från Dipper i Uppsala

Jodå. Det finns bildbevis på vad vi hittade på med Dipper i Uppsala 1/10. Nu finns ligger det några bilder på Dippers hemsida för den som vill se.

Scary på GutterFM !!

Det är med glädje och stolhet jag meddelar att Scary har fått med låten Irate Jungle i den senaste GutterFM-mixen. Gutta (eller Nick Edwards som han egentligen heter) har med sin blogg skaffat sig ett visst rykte och en fast läskrets. Han recenserar nya skivor och intervjuvar olika artister och DJ's i sin närhet. Det som utmärker honom är hans oprofessionalism. Det är alltid med viss stolthet som han beskriver sina tillkortakommanden. GutterFM är ett sorts experiment med en webradio (som egentligen inte är någon radio alls, utan en mix som imiterar en radiosändning) som fått viss uppmärksamhet. Där spelas en del ny musik inom grime/dubstep-relaterat område. För omväxlings skull är musiken inte bara från London och ibland inte ens från England. På senaste mixen finns bidrag från bl a Nya Zeeland, Danmark och Sverige.

Den ädla konsten att kunna äckla

Jag läste nyligen ut Chuck Palahniuks bok Haunted. Att kalla den magstark är ett sätt att beskriva den som kanske passar ovanligt bra. Boken formligen badar i otäcka och äckliga detaljer, som kan vara svåra att svälja (ursäkta) för den som inte gillar sånt. Det finns något hos Palahniuk som får mig att tänka på regissören David Cronenburg. Ett drag av besatthet i kroppen och dess sönderfall, och dess parallell till psykiskt sönderfall. I Haunted faller personerna rent faktiskt i bitar under läsningens gång.
Boken i sig består av två berättelser. Den ena berättar historien om ett sällskap som har dragit sig tillbaka till ett "writer's retreat" för att finna sin stil, eller sin historia. De är helt isolerade från omvärlden under tre månader. Den andra berättelsen föds ur den första: det är historierna som personerna berättar om sina liv; om hur de hamnat där eller andra saker som varit viktiga i formandet av deras liv (och deras kroppar!). Vid sidan av detta finns även dikter skrivna som presentationer av varje person i huset.
Själv är jag ett hängivet fan av Chuck Palahniuk och ser med lika delar glädje och fasa fram emot varje ny bok, så det är inte underligt att jag tycker att Haunted är fantastiskt bra. Jag kan tycka att den som roman inte är hans allra bästa, för den ger nästan intrycket av att vara en förklädd novellsamling. Å andra sidan ger den upphackade stilen mig möjlighet att läsa boken lite långsammare än vanligt. Problemet med Palahniuks böcker brukar för mig annars vara att jag slukar dem för snabbt. I övrigt vill jag rekommendera allt han har skrivit.
Ett bra ställe att kolla in fakta om Chuck är the Cult där det finns lite allt möjligt för den intresserade. T ex fanns det ett tag möjlighet att köpa Fight Club-tvålar. Ja, det är roligt om man vet vad det handlar om.

Hem Ljuva Hem

Äntligen tillbaka från Dippers spelning i Uppsala och några dagars semester utanför Stockholm. Visserligen är det ganska skönt att slappna av och ta det lugnt ibland, men efter ett tag börjar det ändå krypa i kroppen. Det är nästan lite för lugnt på landet, och så börjar jag längta efter rutinerna i hemmet: platsen där man vet var (nästan) allting finns. Jag hoppas kunna komma med bilder från konserten inom det snaraste.